De allra flesta som blir arbetslösa blir det för att de inte har något val. Många av dessa människor mår dåligt, har frågor och funderingar och de kastas in i en värld som de kanske vet väldigt lite om. Det första mötet med denna värld som arbetslös är oerhört viktigt. Det första mötet med AF är oerhört viktigt.
Där jag bor kommer man som arbetslös ner till en arbetsförmedling där personalen sitter bakom låsta dörrar. Dom syns inte och man undrar om dom finns. Man möter inte en endaste levande person IRL (=in real life). Utan man kommer helt enkelt in i tomma lokaler och på väggen finns en stor tavla med instruktioner som talar om vad man ska göra. Ja .... under förutsättning att man förstår svenska.
Först ska man lägga in sina uppgifter i någon av datorerna som står uppställda i den lilla lokalen Men vad händer om man saknar datorvana? Eller om man inte förstår något? Dessvärre vet jag inte det.
Därefter ska man gå fram till en telefon som finns bakom en liten skärm och lyfta en telefonlur.
I andra änden ska någon människa från Norrland svara. Men om tekniken inte fungerar ska man använda sin mobiltelefon (ja det står uttryckligen så) till att ringa och felanmäla.
Och om man nu inte har någon mobil eller om man har kontantkort och inga pengar på kortet - vad gör man då? Det framgår inte.
Personalen på andra sidan låsta dörren nämns inte och det är som om de inte tillhör AF. De nämns inte och ska tydligen inte kontaktas.
För om tekniken inte fungerar ska man bege sig till en arbetsförmedling flera mil åt ena hållet eller flera mil åt andra hållet. Ena hållet förutsätter bil eftersom bussarna går väldigt sällan. Andra hållet innebär tåg som går ungefär varannan timme mitt på dagen. Och för att räknas som arbetslös krävs att man besöker AF personligen samma dag. Ingen pardon här inte.
Men det faktum att man på AF infört teknik som möjliggör det personallösa kontoret innebär inte att man som arbetssökande kan använda tekniken på ett smart sätt. För egentligen skulle man ju kunna koppla upp sig via en webbkamera hemifrån (om man har en sådan). Och om inte AF behöver vara närvarande personligen varför ska jag då behöva bege mig flera mil för att vara det?
Efter att ha fått kontakt via telefonen (jag ska berätta mer om det senare) fick jag en nummerlapp via nummerlappsmaskinen och därmed stod jag på tur till RUMMET.
Detta rum innehåller en dator, en scanner, en liten TV-skärm och några papper.
Väl där inne uppenbarade sig en man från Arvidsjaur på bildskärmen. Sedan instruerade han mig hur jag skulle skanna in mitt ID-kort, han gav mig kort lite info och bad mig ta en mapp som skulle finnas någonstans inne på rummet.
Sen var det klart.
Det första mötet med denna värld är oerhört viktigt. Det första mötet med AF är oerhört viktigt, inte minst om man mår dåligt. Att då komma till en obemannad arbetsförmedling utan möjlighet till mänsklig kontakt är inget bra första möte även om mannen från Arvidsjaur var väldigt trevlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar